Nikkala

Ca 12 km väst-sydväst om Haparanda ligger byn Nikkala som med sina dryga 650 invånare
är den största byn i Haparanda kommun. Av dessa invånare bor c a 90 personer i Västra Nikkala.



Nikkala är historiskt känd som Sveriges största laxfiskeby. Detta p g a de stora mängder lax som drogs upp av byns fiskare under 2:a världskriget. Det sägs att en del av yrkesfiskarna gjorde av med delar av förtjänsten på Haparanda Stadshotell, och det ska vara förklaringen till att Statt fortfarande har ett rum som kallas Nikkala Kabinettet, där hotellets personal serverade, de inte alltid så gott luktande, herrarna. Nikkalas namn har också stoltserat på Opera källaren där rätter som ”Nikkala-tallrik” funnits på menyn. Givetvis har denna anrättning också fisk som huvudingrediens. Numera fiskar man även siklöja för att komma åt den attraktiva löjrommen.



Söker man på ordet ”Nikkala” på Internet, brukar det första som dyker upp vara IKEA´s tresittsiga soffa med samma namn. Och soffan har verkligen blivit döpt efter byn. Formgivaren säges vara bördig härifrån på mödernet.



Byn har en egen skola, där uppsamlingsområdet är byarna runt omkring. Skolan har drygt 100 elever och är en åk 1 – åk 6 skola. Här finns också förskolegrupper från 1 år t o m 6 år.

 

I anslutning till skolan finns byns Idrottshall, som flitigt nyttjas av motionerande och idrottande män, kvinnor, flickor och pojkar – både bybor och boende i andra byar och även av Haparandabor. På skolområdet har byn även en hockeyrink, också den flitigt använd.


Byn har också en egen ICA butik.



Haparanda Hamn



Efter Sveriges senaste krig, mot Ryssland 1809, beslutades att en ny stad skulle anläggas istället för den till ryssarna förlorade Torneå. Denna skulle ligga på ”Öystinkenttä”,och skulle döpas efter den dåvarande kungen Carl Johan Bernadotte. Invånarmässigt blev Carl Johans Stad aldrig någon större succé. Där Hillerström m fl, en gång slog ner sina bopålar, finns nu ett sommarstugeområde, där ett par hundra sommargäster har sitt boende.



En av orsakerna till att man ville anlägga en ny stad i området var tillgången på tämligen djupt vatten för en hamn. Sjöfarten var dåförtiden livligare än nu, eftersom transporterna av stapelvaror liksom styckegods oftast gick över havet. Valet av hamn föll slutligen på byn Salmis, som ligger närmare Haparanda. Men den hamnen raserades av en storm 1930 och eftersom landhöjningen hade gjort hamnen grund beslutade man att flytta Haparandas uthamn till Nikkala och den ursprungliga platsen för ändamålet. Åren 1931 – 1934 anlades därför Haparanda Hamn och var kommunens uthamn i mer än 30 år, då sjöfarten definitivt lades ned.



Numera är Haparanda Hamn kommunens största småbåtshamn och mycket välbesökt av både båtfolk och husvagnsägare, under sommarmånaderna. Här finns en serviceanläggning, i den gamla Hamnkaptens-stugan, med fullt utrustat kök, bastu och tvättstuga. Dessutom finns här grillstuga, grillplats, vedeldad bastu och toaletter. Längst ut på piren i det gamla hamnmagasinet, har Byaföreningen inrättat ett museum, med byns fiskehistoria som tema. Här kan man också finna delar av vår båtbyggarhistoria, som också gjort byn känd. I byn har både träbåtar och plastbåtar fabricerats.



Några hundra meter norr om Haparanda Hamn ligger Nikkala el-ljusspår. Spåret passar både för skidåkning under vintern och löpning/promenad under sommarmånaderna. Vid spårets startpunkt finns en grillstuga placerad.



Byagården



Våren 2005 tog Byaföreningen och Nikkala Idrottsklubb över Nikkala Kapell, från kyrkan att drivas som byagård. Detta var, ur föreningssynpunkt, välkommet eftersom byn saknade en riktig lokal för detta.



Föreningsliv



Förutom Nikkala Västra Nikkala Byaförening finns även Nikkala Idrottsklubb, Båtklubben Bothnia och Fiskehamnsföreningen som några av de aktiva föreningarna i byn. Som namnen säger har dessa sina egna ansvarsområden – även om mycket samarbete förekommer föreningarna emellan.



Skifteslaget



Dessutom finns Nikkala skifteslags samfällighetsförening i vilken 66 jordbruksfastigheter ingår, med delaktighet i den samfällda avkastningen av främst fiskearrenden alltefter mantalsstorlek. Av dessa finns 27 i grannbyn Keräsjoki. Inga aktiva jordbrukare finns i byn. Den samfällda egendomen består av 7 mindre öar i skärgården samt 18 utarrenderade fiskevatten i samma skärgård.



Historia



Varifrån byanamnet härstammar vet man ej säkert. Men det ligger nära till hands att förmoda att namnet är finskt och skulle kunna översättas till ”Nikkas ställe”. Äldsta dokumentationen om byn är från 1413. Den första bosättningen har skett i dalgången längs ån Keräsjoki, vid vars mynning Nikkala sedemera utvecklades. I de allra äldsta husförhörslängderna för Nedertorneå socken benämns byn ”Nickala” eller ”Kärsbäck”.



Mycket tidigt blev fisket byns huvudnäring. Det närbelägna havet inbjöd till detta, och allteftersom landet höjde sig och de låga skären växte till öar, blev fiskevattnen alltmer till-gängliga. Huvudfisken blev mycket tidigt laxen, men också sik, strömming och siklöja gav fiskarna en förhållandevis trygg bärgning. Varenda familj hade mer anknytning till fisket än till jordbruket, och byn har räknats till den största laxfiskarbyn i hela landet, vilket den fortfarande torde vara. Myndigheternas inskränkningar av fiskerätten se senaste 20-25 åren hotar starkt denna urgamla näring.